Utsikt från soffhörnet där jag f

0-660da8239a5aacbb08267b6746781e12.png

Kolla varifrån!

Utsikt från soffhörnet där jag för det mesta sitter och internetar. Provar att skicka det första mobila inlägget till den här bloggen. Ska bli spännande att se hur det tar sig på sidan :)


Dödsvägar...

...markerade med kors.
Den 15 maj placerade Motormännen ut kors på de farligaste högtrafikerade vägarna.
Läskigt om du frågar mig.
En tankeställare....definitivt.
Här genom vårt bilfönster.
Jag fryser lite extra.
Mina två stora grabbar voltade för snart två år sedan ganska precis på stället där den här bilden är tagen.

Vinterväglag.
Omkörning av långtradare.
Sladd och förlorad kontroll.
Åker av vägen framför långtradaren.
Bilen snurrar runt.
Inga bälten.
Fem ungdomar.
Alla överlever.

Änglavakt.
De röda korsen kunde ha varit dom...

image16 

En rysk krigsmaskin....

...hämtade vi utanför Falun i helgen.
En Ural. Hört talas om en sån motorcykel förr?
Hade inte jag heller gjort tills för någon månad sen då Toni surfade på en på nätet.
Modellen heter Ranger och den ser ut som en riktigt gammal pärla men är faktiskt nytillverkad.
Närmare bestämt från år 2004.
En kort premiärtur gjordes sent i går kväll. Kul!
Nu måste vi ut å inhandla lite passande kläder.
Jag vill ha en rund-som-en-bollhjälm..ni vet en sån där klassisk.
Med såna där fula glasögon så man ser ut som en insekt.
För inte kan man åka omkring i en modern integralhjälm när hojen ser ut på detta viset....

image15

Hoppas bara att det inte regnar så mycket i sommar =)

Skolavslutning i femman..

Alexander sjunger en trudelutt med sina klasskompisar och vips är sommarlovet här.
Nästa läsår sjätte klass.
Och lång har han blivit.
Helt plötsligt. Som över en natt.
Huga vad tiden går.
Kan man få bromsa lite?
Ser ni killen i gul tröja å grå keps...på höger flank?
Jaja...hade lyckats få en plats på en filt en bit bort men precis i mitten.
Satt riktigt skönt.
Så det fick bli en distansbild den här gången med. 
Å på så vis får man ju en känsla för hela härligheten...ehh?

image11

En pirrig entré...

...antar jag att det var.
Studentbalen förra veckan.
Själv hamnade jag bakom all ära och redighet. I typ rad sju...
Med mina 160 cm över backen såg jag inte så värst mycket.
Hittade dock några trevliga och framförallt långa Bolidenbor som kunde hjälpa mig att höja kameran över människohavet
Det bidde i alla fall en entrebild...och om man tittar riktigt noga ser man två prickar i mitten.
En av dem är någon jag känner...riktigt väl. =)

image10

Det ringer...

...i telefonen. I andra ändan Alexander som låter ivrig.
 "Mamma kom ner på baksidan så får du se vad jag gjort i helgen".
Springer ner för trappan och möts av ett fyrhjuligt vidunder och en strålande glad pojke.
"Vi har kört typ 50 i skogen"

Jojo...jag som är farträdd tackar gudarna för att jag slipper se på.

image8

Måste kanske tillägga att eftersom B-körkort krävs är det pappan som kör...=0

Tyst centrum...

Sovmorgon! Härligt!

Har vaknat bara för en halvtimme sedan. Den senaste tiden har det första jag slagits av när jag vaknat varit hur tyst det är. Vi har ganska nyligt flyttat. Mitt i stan. Tidigare bodde vi i en stor lägenhet som låg längs en starkt trafikerad gata. Där var det aldrig tyst. Vi kände oss aldrig utvilade. Nästan varje morgon blev  vi väckta vid 5.30 när trafiken drog igång ordentligt.

Vi bor nu i ett hus där det förutom vår lägenhet bara är företag som huserar. Så helger och kvällar är det bara vi här. Nästan helt tyst. Men visst. På helgerna är det livat. Glada männsikor som är på väg till krogen gör sitt bästa för att höras. Fast det är nästan lite kul. Live-tv från köksfönstret. Och den tiden på dyget inte ett dugg störande. Jag ligger inte och sover.

Så nu är vi i himelriket! Tror inte att någon i hela världen kan ana hur mycket jag v e r k l i g en trivs i nya lägenheten. Och jo...det var inte bara trafiken som gjorde att vi flyttade. Och det är inte bara tystnaden som gör att jag trivs ända in i hjärteroten här. Det fanns andra anledningar med men det behöver jag inte ta upp här....

Sura respektlösa människor....

...är något av det värsta jag vet. Såna som inte ens kan stava till ordet empati. De finns runt omkring oss. Lite överallt. Förpestar tillvaron. Sprider negativ energi. Klagar på allt och alla. Säger knappt hej och aldrig godmorgon. Snackar skit om alla och vet bäst själv. Hamnar bland krångliga männsikor i alla möjliga och omöjliga situationer. Hittar fel och påpekar. Gnäller. Suckar. Hackar.

Jag undrar...
 ...får man sparka en sån på smalbenet? Eller kanske ge en stor fet smäll mitt i nosen? Putta utför en trapp? Fälla tjuvben för? Hämta kaffe och spotta i koppen? Göra grimaser åt bakom ryggen? Rita horn och Hiltlermustasch på personens tjusigaste porträtt? Hmmm....ja kanske inte handgripligen...men man kan tänka tanken. Och jag lovar...det är riktigt upplyftande och energigivande och framförallt skööönt!

Så...tänk på!

Naturens kraft...

Tylösand 070510

image1

Tilbaka från konferensen i Tylösand. Innehållsrik, intensiv, god mat, trevliga kvällsarrangemang och en fantastisk natur. Tog en tidig morgonpromenad på torsdagen. Det blåste rejält och havet verkade utom kontroll....med mina mått mätt. Men jag är å andra sidan mest van små norrländska insjöar och småtjärnar i skogen. SÅ det kanske inte är någon referens att lyssna på mig.

Konsumentministern Nyamko Sabuni kom på torsdagen och höll tal. In seglade en urtjusig kvinna, galant i skyhöga klackar. Jag slogs av hur pytteliten hon verkligen var. Jag kände mig lång med mina 160 cm över backen. Tänkte att hon nog inte skulle nå upp i talarstolen. Men det gjorde hon. Hon höll tal. Hennes första officiella inom konsumentområdet. Hon började med att ursäkta sig och sa att det kändes viktigt för henne att det hon skulle säga skulle bli rätt....så hon läste innantill. Inte speciellt upphetsande. Tycker jag.

Man måste börja nånstans

Första inlägget. Inte direkt spännande kanske, inga nyheter. Inte något skvaller eller några skandaler. Inga roliga kommentarer. I princip ingenting. Bara ett par rader med några tomma ord. Men man måste ju börja nånstans.
Och precis här börjar jag.

Om

Min profilbild

Lena

RSS 2.0